Etikett: våldtäkt

Christinas brev till Göteborgs tingsrätt

 

Att KennethTruedsson

Göteborg 2013-01-31

Hej

Jag skriver till dig med anledning av en tingsrättsförhandling december 2011 mål nummer B13041-11.

Det har nu gått över ett år och jag har börjat komma ur den chock och det trauma hela den processen innebar med anhållan, häktning och huvudförhandling. Kvar är ett liv i spillror, ett hägrande fängelsestraff, en mängd frågor, sorg, smärta och en stor bestörtning av hur rättssäkerheten lyser med sin frånvaro.

När man får lite avstånd till en händelse så kan man också reflektera den på ett annat sätt än när man är mitt upp i den.

Åklagaren i mitt fall var ekobrottsåklagare Lars Lithner, en man med hett temperament, vass tunga och en mästare på härskarteknik.

Jag har i 25 år levt under en mans humör och alkoholproblem, blivit misshandlat psykiskt och fysiskt i lika många år. Jag hade en viss vana att förhålla mig mot sådana män som Lars Lithner men han lyckades sätta stora sår i mig som är svåra att läka!

En av de saker som gör mig förundrad är hur Lars Lithner kan få härja fritt inne i tingsrättssalen, att han kan få förnedra, kränka och utsätta mig för sådan psykisk misshandel utan att han får vare sig tillsägelse eller det blir repressalier. I en tingsrättssal ska man förhandla om den misstänkte har utfört en brottslig handling eller inte, åklagaren Lars Lithner som ska bevisa att ett brott begåtts begår en mängd brott under pågående förhandling och detta mitt framför ögonen på både rådmän, nämndemän och poliser. Och ingen reagerar! I rättegångsbalken kan man tydligt och klart läsa att Lars Lithner brutit mot en mängd lagar och paragrafer, hur är detta möjligt? Förstår ni hur utsatt jag var?

Jag har gjort en anmälan på Lars Lithner som ligger hos överåklagaren i Malmö på utredningsenheten för polismål samt hos JO. Bif. denna.

Likaså har jag anmält polis Bo Andersson för tjänstefel och samtliga ledamöter i stiftelsen då de total brustit i sina uppdrag samt den man Robert Bladh som styrt stiftelsen både praktiskt och ekonomiskt utan att haft vare sig behörighet eller tecknanderätt.

Min rättegång styrdes som jag tidigare nämnt av Lars Lithners härskarteknik där lagar och förordningar om stiftelser ej var närvarande under förhandlingen, objektivitetsprincipen har han inte ägnat en tanke åt lika så att se till helheten och sanningen. Lars Lithner hade ett mål och det var att krossa mig och att vinna denna förhandling. Med sin auktoritet skrämmer han människor och leder in dem på det HAN vill att de ska säga vilket i många fall var långt bort från sanningen. I hovrättsförhandlingen där filmer från huvudförhandlingen visades kunde jag i lugn och ro följa detta spel han ägnade sig åt i tingsrätten. Hur kommer det sig att ni som ska döma inte ser igenom detta spel? Inte ser till helheten? Inte tar fram stiftelselagen och ser vad som står i den?  Att ni inte är intresserade av sanningen?

Som du vet så miste jag min 12 årige son i en tragisk olycka för tio år sedan och den läkningsprocessen är livslång för finna någon form att leva vidare och ett sätt att hantera sorgen pusslade jag ihop alla bitar i Nicklas liv och död, där varje pusselbit var lika viktig för att få ihop helheten. Jag är nu återigen i samma läge en stor sorg där många pusselbitar ska sättas ihop för att försöka förstå och få ihop hela detta rättspaket. Jag har verkligen grävt i hela polishuset med tillhörande arkiv och slask vilket har varit en mardröm med allt jag fann där, i media världen för att se vad de fick all osann information ifrån, bland vänner och bekanta för att där bilda mig en uppfattning om hur allt gått till på utsidan den tid jag var häktad. Begärt ut alla handlingar som finns både i tingsrätten och hovrätten om mig. Jag har också börjat få fram information från Kungälvs kommun där man lätt kan följa Roberts Bladhs förfarande sätt och hantering av stiftelsens pengar vilket Lars Lithner med polis Bo Andersson valt att utesluta helt i förundersökningen.

För att få ihop alla bitar i denna historia och för att kunna påbörja ännu en läkningsprocess så har jag några frågor även till dig som jag behöver få svar på:

# Hur är det möjligt att ni kan sitta och titta på utan att ingripa när Lars Lithner så fullständigt förnedrar, kränker och utövar sådan grov psykisk misshandel på mig?

# Hur många lagar och paragrafer får en åklagare bryta mot, hur många brottsliga handlingar får de utföra i tingssalen innan ni anmäler?

# Varför använde ni er inte av stiftelselagen när ni dömde mig?

# Objektivitetsprincipen existerar den i verkligheten?

# Är helheten viktig när ni dömer?

# Hur kunde ni tillåta att Lars Lithner blandade in en annan rättegång under hela tingsrättsförhandlingen? Den rättegång där sprängdådet mot min ex man förhandlades gick som en röd tråd igenom hela min förhandling. Bara under den första förhandlingsdagen nämnde Lars Lithner 27 gånger sprängningen och älskaren!  Ekobrottsmyndigheten både poliser och åklagare Lithner satt med som åhörare under sprängdåds förhandlingen i tingsrätten.

# Är det ok som huvudvittne att sitta utanför tingssalen i ett par dagar innan man själv ska vittna och prata ihop sig med de som ska in och vittna och att frun i fråga sitter inne i tingssalen och springer in och ut med post it lappar med allt som sägs där inne?

# När målsägande min ex man sitter i ett polisförhör under pågående utredning sitter huvudvittnet hans pappa Robert Bladh med under förhöret är det korrekt?

# Åklagare Lithner ville att jag skulle ha reseförbud vilket du beviljade, hur är det möjligt att kunna ta ett sådant allvarligt beslut ur tomma luften utan ett enda bevis på att det existerar i verkligheten?  Jag hade reseförbud i nio månader till dess hovrätten hävde det.

 

Ett samtal kring häktning, polisutredning, åklagareväsendet och förhandling ur ett människovärdigt perspektiv välkomnar jag! Finns många delar i detta som brister! Och kan jag bidra med min historia och berättelse så gör jag det gärna!

Till sist under slutpläderingen skrek Lars Lithner till mig att jag bär skulden om något mer barn blir påkört i trafiken i Kärna, att det är mitt fel om något mer barn dör! Jag miste min son genom att en notorisk fartdåre körde på honom på fel sida vägen ingen cykelbana i denna värld skulle räddat honom! Min son Nicklas fick inte ens en polisutredning, det var Lithners fru som var åklagare!

Dessa ord sagda av Lars Lithner har satt sig som djupa sår inom mig, han har verkligen gått över lik för att vinna detta mål och det är min 12 årige sons lik! Det finns inte ord..

Tacksam om du kan besvara de frågor jag ställt i detta brev

Med vänlig Hälsning

 

Christina Bladh

Blogg i detta ämne: www.kärnabomben.se

Bif.

Anmälan Åklagare Lars Lithner

Anmälan Åklagare Per Håkan Larsson

Reflektion

Historien med Christina har öppnat mina ögon till en värld som jag inte kunnat ana kraften och vidden av. Nu mer än någonsin inser jag vikten av att det finns en motkraft till den socialt dysfunktionella maktstruktur som så illa, år ut och år in drabbar många kvinnor.

Det är uppseendeväckande lite pengar och resurser politiker lägger på att motverka och lagföra våld i nära relationer. Trots feministiskt genustänkande politiker är stödet till kvinnojourerna försvinnande litet. Vilken politiker skulle acceptera motsvarande stöd och åtgärder till samhällsfunktioner mot en epidemi som årligen skördar 17 liv och orsakar 75 000 personers (så många kvinnor misshandlas årligen av sina män) lidande och oro? Det vore politiskt självmord!

Vad gäller lagföringen av män som begår våld och övergrepp mot kvinnor, finns en tysthets och feghetskultur som borde kunna ses i ljuset av att var fjärde polis som dömdes för brott mellan 2005 och 2011 hade begått sexbrott eller kvinnomisshandel, detta förhållande ligger skyhögt över vad resterande medborgare döms för.

Ett sätt att påpeka de missförhållanden som finns är att skriva till Justitieminister Beatrice Ask, Regeringskansliet, 103 33 STOCKHOLM. Det finns också en Nationell samordnare med relationsvåld, 103 33 STOCKHOLM att skriva till.

Vill du direkt stödja Alla Kvinnors Hus så sätt in en slant på PG 437 64 43-0 eller BG 5714-6078.

Alla Kvinnors Hus svar

Brevet:

Utifrån ett brev tillsänt Martin Nilsson..

Alla kvinnors hus är en organisation som arbetar med Brott i Nära relation.

Det brev som Carl Sandberg tillsänt Martin Nilsson tar vi helt avstånd ifrån. I brevet har han skrivit så att det kan förstås som att han representerar Alla Kvinnor Hus.

Carl Sandberg har inte med Alla Kvinnors Hus organisation att göra och har ingen anledning att uttala sig som om han representerar vår organisation. Dessutom finns det rena sakfel i den text där han uttalar sig kring vårt arbete och våra arbetsmetoder.

Vi tar avstånd från det brev Carl Sandberg tillställt Martin Nilsson.

Detta är mycket beklagligt och vi har ombett Carl Sandberg att skriva en rättelse till Martin Nilsson så att inte ytterligare missförstånd skall uppstå,

Stockholm 2013-01-14

Ann Isaksson

Verksamhetschef

 

Min JO anmälan

Sala 2013-01-13

Riksdagens Ombudsmän – JO

Box 16327

103 26 STOCKHOLM

Anmälan till JO avseende tjänstefel och jäv utövat av åklagare Per Håkan Larsson, Göteborg

Anmälare:

Martin Nilsson

KVA Salberga, Sala

Gällande:

-Åsidosättande av objektivitetsplikt, RF 1 kap 9§

-Jäv (jävkorruption)

-Underlåtenhet att i myndighetsutövning utreda och undersöka information som talar för misstänkts förmån.

-Undanvikande att upprätthålla rättssäkerhet genom godtyckligt utnyttjande av myndighets handlingsfrihet i att beakta allas likhet inför lag, saklighet och opartiskhet.

Bakgrund:

JO har fått en anmälan om jäv och tjänstefel av Christina Bladh på åklagare Per Håkan Larsson i Göteborg den 2012-10-10

JO svarade på den 2012-11-27 dnr. 5740-2012

Tjänsteanteckningar:

Telefonsamtal med Per Håkan Larsson, Ekobrottsmyndigheten, Göteborg. Han uppger följande. Han tjänstgjorde tidigare vid vanliga åklagarkammaren. Han handlade då ärendet där Thomas Bladh och Christina Bladh var inblandade. Han arbetade för drygt 25 år sedan på ett ICA-lager med bl.a. Thomas Bladh. Han umgicks inte vid den tiden med Thomas Bladh eller dennes mor och han har inte heller därefter haft någon kontakt med dessa. Han ansåg inte att han var jävig, men valde ändå att på eget initiativ ta upp frågan med sin närmaste chef. Han beskrev omständigheterna för chefen, som inte heller ansåg att det förelåg någon jävsituation. Att han tidigare arbetat på samma arbetsplats som Thomas Bladh har under resans gång varit känt. Christina Bladh har inte framställt någon jävinvändning mot honom. Det är först efteråt som hon väckt den frågan.

I tjänsten

Magnus Wickman

Föredragande

På JO:s hemsida står det:

”JO:s uppgift är att övervaka att myndigheter och tjänstemän (och andra som är anförtrodda myndighetsutövning) rättar sig efter lagar och förordningar och att de fullgör sina skyldigheter i övrigt, inte minst att de respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Man kan därför klaga hos JO om man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet och/eller tjänsteman vid handläggning av ärende. JO:s tillsyn tar främst sikte på förfarandet hos domstolar och myndigheter. JO överprövar inte innehållet i domar och beslut. Den som vill ha ändring i en dom eller beslut bör överklaga – vanligen hos en förvaltningsdomstol eller en hovrätt – snarare än att klaga hos JO.”

Saken:

Kom igen JO!

JO ringer upp åklagare Per Håkan Larsson, han berättar att allt är i sin ordning, och sen ”Vad som har framkommit i ärendet föranleder inga ytterligare åtgärder eller uttalanden från JO:s sida.”

Förstår att JO har mycket att göra och kanske skulle behöva betydligt mer resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Skall inte skriva JO på näsan att JO inte läst Christina Bladhs anmälan mot Per Håkan Larsson ordentligt… men har JO möjlighet så läs gärna igenom texten en gång till! Önskar komplettera med ytterligare information som finns på bloggen www.kärnabomben.se där finns en omfattande beskrivning om bakgrunden till Christina Bladhs och denna anmälan (kan inte sända kopior som bilaga till bloggen då det inte är praktiskt genomförbart för mig).

Christina Bladhs JO-anmälan:

Riksdagens ombudsmän-JO

Box 16327

103 26 STOCKHOLM

Anmälan riktar sig mot åklagare Per Håkan Larsson på jäv och tjänstefel

Anmälare:

Christina Bladh 670214-5142

Skadestånd:

ja

Saken:

Åklagare Per Håkan Larsson och min ex man Thomas Bladh 660620-4870 har känt varandra i ca trettio år då de gått i skolan tillsammans samt arbetat tillsammans under några år på Ica Eol i Kungälv. Även Thomas Bladhs mamma Monica Bladh 451001- xxxx känner åklagare Per Håkan Larsson då även hon arbetade på samma arbetsplats under dessa år. Åklagare Per                

Håkan Larsson företrädde de båda i mål 1400-K81731-11.

”Thomas Bladh sa när han fick veta att hans åklagare var Per Håkan Larsson: vilken tur jag har, av alla åklagare som finns får jag honom som jag känner”.

Per Håkan Larsson har försvarat Thomas Bladh och hans mamma Monica Bladh i mål nummer: 1400-K81371-11 vilket var en pågående polisutredning från 23 maj 2011 – 7 november 2011. Där jag Christina Bladh och en man som heter Kenneth Ljungberg stått som misstänkta och blev avskrivna först ett par veckor innan tingsrättsförhandlingen 8 november- 17 november 2011

Under denna tid gjordes en mängd anmälningar mot Thomas Bladh vilka samtliga hamnade på åklagare Per Håkan Larssons bord som snabbt såg till att lägga ner alla anmälningar som kom in på Thomas Bladh. Åklagare Per Håkan Larsson visste mycket väl om att han satt i en jäv situation och borde avsagt sig detta uppdrag omedelbart och att han dessutom tar sig an och tar beslut på nedläggning av samtliga anmälningar som kommer in på Thomas Bladh är än mer anmärkningsvärt och ännu en jäv situation. Här borde åklagare Per Håkan Larsson använt sig av försiktighetsprincipen (bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärende).

Den 24 maj 2011 anmälde Kenneth Ljungberg Thomas Bladh för falsk tillvitelse 1400-K82467-11, då Thomas Bladh pekat ut Kenneth Ljungberg som den skyldige till attentatet mot honom 23 maj. Kenneth Ljungberg blev anhållen den 23 maj 2011 och därefter häktad till den 11 juni 2011 och senare avskriven från förundersökningen. Denna anmälan nedlagd av åklagare Per Håkan Larsson.

Den 7 oktober 2011 gjorde Christina Bladh en anmälan angående fysisk och psykisk misshandel och våldtäckt diarienummer: 1400-K166550-11 på Thomas Bladh. Denna anmälan skulle kompletteras ytterligare men istället väljer åklagare Per Håkan Larsson att omgående lägga ner denna anmälan. I mål nummer 1400-K81731-11 använder sig åklagare Per Håkan Larsson av att misshandel aldrig ägt rum som ett av sina tyngsta argument. Vilket är en logisk förklaring till varför han la ner anmälan, för hur ska han kunna lyfta misshandeln i ena målet och i det andra använda sig av att det aldrig existerat? Denna förhandling i tingsrätten där åklagare Per Håkan Larsson använde sig av att misshandel aldrig existerat, ägde rum endast fyra dagar efter nedläggningen. I misshandels anmälan fanns en mängd bevis såsom vittnen, läkarintyg mm. Där fanns också 285 hand skrivna papper från Christina Bladh som skulle vara med i både misshandelsanmälan och mål 1400-K81731-11, dessa hemlighetsstämplade åklagare Per Håkan Larsson och la i slasken, dottern Sophia Bladhs dagboksanteckningar och div skrivelser av henne vilka tydligt visat på den fysiska och psykiska misshandel familjen levt i sekrettes lades och även de ner i slasken. (beslagtag togs av polisen vid husrannsakan 20 juli 2011) Allt för att misshandelns existens inte skulle komma fram innan tingsrättsförhandlingen i mål 1400-K81731-11 där åklagare Per Håkan Larsson försvarade Thomas Bladh. Tilläggas kan att Christina Bladh fick vetskap om denna nedläggning först i slutet av december 2011 (nedläggning gjordes 8 november), alltså efter dom i mål nummer 1400-K81731-11.

Samma dag 7 oktober 2011 gjordes också en anmälan av Christina Bladh angående ett stort miljöbrott Thomas Bladh gjort sig skyldig till samt en anmälan på att Thomas Bladh anlitat ett kriminellt gäng för att skada Kenneth Ljungberg diarienummer: 1400-K162627-11. Även dessa nedlagda av åklagare Per Håkan Larsson omgående, trots en mängd bevis.

Joakim Bladh gjorde en anmälan på grov fridskränkning på sin pappa Thomas Bladh med diarienummer 1400-K169270-11, nedlagd av åklagare Per Håkan Larsson fyra dagar innan förhandlingen i tingsrätten i mål nummer 1400-K81731-11.

10 november 2011 gör Kenneth Ljungberg en anmälan om olaga hot diarienummer: 1400-K 192173 på Thomas Bladh efter det att han under tingsrättsförhandlingen i mål 1400-K81371-11 hörde att Thomas Bladh anlitat ett kriminellt gäng för att skada honom, vilket också Thomas Bladh bekräftade under denna förhandlig. I tingssalen hade Thomas Bladh vid sin sida åklagare Per Håkan Larsson som snabbt tystade ner det hela. Och den 25 november lades även denna anmälan ner av åklagare Per Håkan Larsson i brist på bevis. Då var denna händelse redan anmäld av Christina Bladh 7 oktober i mål nummer 1400-K162627-11 där en mängd bevis lagts fram, och åklagare Per Håkan Larsson satt bredvid Thomas Bladh i tingssalen när han medgav att han anlitat detta gäng ändock valde åklagare Per Håkan Larsson att snabbt lägga ner detta.

Sammanfattningsvis så är det dubbeljäv, först att Åklagare Per Håkan Larsson känner Thomas Bladh och hans mamma Monica Bladh sedan många år tillbaka, Monica Bladh och Thomas Bladh är målsägande i det mål som drivs av åklagare Per Håkan Larsson samtidigt kommer det in en mängd anmälningar mot Thomas Bladh som åklagare Per Håkan Larsson väljer att ta hand om och lägga ner, detta kallas jäv-korruption (utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning). Och fördel fick både åklagare Per Håkan Larsson och Thomas Bladh då åklagare Per Håkan Larsson styrde helt vad som fick komma fram och inte om Thomas Bladh innan tingsrättsförhandlingen, där de också använde sig av att t.ex. misshandel aldrig ägt rum.

I och med detta ser jag det också som att åklagare Per Håkan Larsson brustit i både missbruk av myndighetsutövning och objektivitetsprincipen.

Göteborg 2012-10-10

 

Christina Bladh är ingen advokat och kan inte uttrycka sig som en advokat skulle göra. Men så svårt att förstå innehållet i anmälan var det väl ändå inte  att ett ynka telefonsamtal skulle ge full klarhet för JO:s beslut att inte vidta ytterligare åtgärder mot åklagare Per Håkan Larsson?

Ingen hade väl i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att åklagare Per Håkan Larsson på ett sådant flagrant sätt bland annat skulle åsidosätta sin objektivitetsplikt. Per Håkan Larsson har inte rättat sig efter de lagar och förordningar han blivit utsedd att företräda. Till största delen handlar anmälan om mitt mål 1400-K81731-11. Jag hade inte möjlighet till informationen om Per Håkan Larssons jävsituation innan min rättegång. Oavsett vem som visste vad så har åklagaren kravet och ansvaret för att utreda och undersöka även sådant som talar för den misstänktes förmån… så har inte skett!

Per Håkan Larsson har också utnyttjat sin ställning att uppnå otillbörlig fördel för annans vinning (korruptionsjäv). Han har utan ordentlig genomgång, utan att ta del av målsägarnas (Christina, sonens, dotterns och Kenneth Ljungbergs) önskan om kompletterande förhör med tillhörande dokumentation, lagt ner deras anmälningar och respektive förundersökning i akt och mening att förhindra lagföring av Thomas Bladh. Utöver detta har åklagaren undanhålligt material gällande målsägande Thomas Bladh som skulle haft betydelse för domstolens bedömning gällande straffets längd och art i undertecknats mål 1400-K81731-11, samma i Christinas mål B 13014-11.

Fakta är att åklagare Per Håkan Larsson arbetat under tre till fyra år tillsammans på ICA Eol i Kungälv med Thomas Bladh och hans mamma Monica Bladh, bägge målsägande i mål 1400-K81731-11. Likaså att Per Håkan Larsson gått i parallellklass i samma gymnasieskola som Thomas Bladh. Räcker inte det? Räcker inte det ihop med Per Håkan Larssons partiska agerande? Med tanke på ovan omständigheter, hur är det möjligt att inte ens ifrågasätta Per Håkan Larssons opartiskhet, och utfallet av den?

Om nu inte Per Håkan Larssons agerande föranleder JO några ytterligare åtgärder eller uttalanden…vem kan då gör det? Om detta inte är något för JO, eller JO inte fått all information som behövs…kan JO då inte i sitt kommande svar meddela vart jag skall vända mig, hur jag ska agera och /eller vad som skulle behövas kompletteras i en kommande anmälan? Det ska väl ändå inte vara omöjligt att försöka få rättelse när grundlagens krav p saklighet och partiskhet åsidosätts av enskilda tjänstemän…i detta fall en åklagare?

Med vänlig hälsning

Martin Nilsson

Tillit

Mitt brott är mitt brott! Det går aldrig att komma ifrån. Ett resultat av mitt handlande är att det blottats strukturer och mekanismer som handlar bland annat om tillit. Att kunna lita på sin familj, vänner, omgivning, samhälle och rättssystem. Vad händer om allt detta slås undan? En effekt är att man inte vågar berätta. Det är i tystnadens dunkla vrår som det ”mörka” kan frodas och överleva. Det enda som detta mörker inte tål är ”ljus” (öppenhet), kunskap och trygghet!

En av de första gångerna jag träffade Christina och hennes barn var i deras kök. Jag var där för att diskutera en massagekurs jag skulle hålla i Christinas lokaler. På väggen invid ett av fönstren hängde en kryddhylla. En sådan där gammaldags kryddhylla med kar av porslin, märkta med socker, salt, mjöl, med mera…Jag gillar gamla saker så jag går fram till hyllan ”vilken häftig grej” och lyfter ut ett av karen. Det var trasigt ”vad tråkigt att den är sönder…har någon tappat den i golvet?”. Det blir knäpp tyst… luften går ur hela köket och det var som tiden hade stannat. Förundrat tittar jag på alla i köket. Christina, dotter och sonen…sen en och en halv meter upp på köksväggen där kryddhyllan satt…fattade ingenting? Till slut säger sonen ” men mamma berätta!”. Christina får en iskall blick ”äsch…det är inget”. Sonen står på sig och till slut säger Christina ”berätta du då…om du nu måste”. Sonen berättar ”kryddhyllan gick sönder när pappa kastade mamma upp på väggen!” Kände mig himla obekväm och pinsam över att jag överhuvudtaget hade frågat…klumpigt och okänsligt! Detta var början på en resa som jag aldrig kunnat föreställa mig…och aldrig kommer att glömma.

Av en slump så hade jag sedan en tid tillbaka masserat 18 psykologer på ”Kriscentrum för män” i Göteborg. Åkte till Packhusgatan med min massagestol och gav dom som ville en 20 minuters energimassage några gånger per månad. Dessa psykologer arbetade uteslutande med män som misshandlat kvinnor…dömda till det eller de som ”frivilligt” sökt sig dit. I pauserna och i fikarummet frågade jag lite försiktigt om saker som rörde Christina och barnen. ”Kunde det bara vara möjligt att det finns män och kvinnor som lever likt Christina och hennes make?” Absolut…och lite till!!!

Vid ett tillfälle diskuterade jag med en psykolog om vad Christina berättat för mig. Christina hade i förtroende nämnt för en väninna att hon blivit misshandlad av sin make. Denna rekorderliga kvinna går raka vägen upp till maken ”hur kan du behandla din vackra hustru…dina barns mamma på det här sättet!?!?!?” Maken hade ingen aaaaning om detta ”måste vara ett missförstånd”. Kvinnan står på sig ”det är ju helt klart att Christina upplever det så i alla fall!” Med gråten i halsen och en tår på kinden bedyrar maken att han är helt förkrossad och jätte ledsen över att Christina upplevt något på detta hemska sätt. Han lovade att ställa allt tillrätta ”det skulle aldrig falla honom in, att på något vis vilja skada Christina” Var det så, så skulle det i alla fall aldrig återupprepas!

På kvällen sparkar och slår han Christina ”VA FAN GÅR DU RUNT OCH SNACKAR TILL FOLK!” makens specialitet var att först slita sönder hennes blus eller tröja… sparka ner och slå i huvudet. Hon hade sparat ett 10 tal sönderrivna kläder som bevis…om hon någon gång skulle våga anmäla maken. Christina visade mig några stycken…orkade inte se alla…tog mig hårt att få höra om vad som skedde inom husets fyra väggar. Ingen utom barnen, Christina och maken visste ju vad som hände där. Psykologen bekräftade att ”så här ser det ut för fler kvinnor än du kan ana”. Många tror att det bara är män från andra kulturer som kontrollerar och misshandlar kvinnor, men det är minst lika förekommande bland svenska män…bara svårare att upptäcka.

Har reflekterat en hel del över alla dessa ”tysta vittnen”. De som aldrig sett eller hört när det kommer till ”kritan”, de som inte vågar stå upp för vad dom vet, sett och hört. En av Christinas förtrogna väninnor, A-S, hade tidigare förtvivlat ringt mig varje gång hon inte fick tag i Christina. Hon grät ofta i telefonen av oro för Christinas skull…undrade om det hänt något…mår hon bra…lever hon? I polisförhören säger hon däremot:

”Christina har inte velat att jag skall prata med XX (maken) för hon har sagt att han bara manipulerar folk. För han är farlig. Det har Christina sagt till BB (den andra förtrogna väninnan…min anmärkning) också. Christina har sagt att om XX får reda på detta (att hon umgåtts med mig…min anmärkning) så kommer det att bli hennes död. Jag har varit lojal mot henne, för jag har trott på henne.”

”Jag har försökt hjälpa henne genom att säga att jag kan följa med till kvinnojour eller AA. Det finns flera personer som har erbjudit henne hjälp men hon vill inte ta emot, Hon har sagt att det blir hennes död.”

”Jag har åkt ner oanmäld när jag fått sms om att han är jävlig. Men då har XX bara varit full och lullat runt på gården. Han har ställt sig och tvättat min bil.”

”Om hon kan säga i rätten att hon inte har ett förhållande, så kan hon ljuga om vad som helst. Förhörsledaren Lotta Börjesson frågar då A-S: ”Hur vet du att hon har sagt det i rätten?” ”Jag har läst i Aftonbladet att advokaten hade sagt det. Jag läste det på internet.”

Förhörsledaren frågar A-S: ”Om jag pratar med XX skall jag hälsa något?” ”Ja hälsa från J, A-S och M. Om han vill höra av sig så får han gärna göra det, han har faktiskt massor av kamrater, men vi har inte kunnat nå honom”.

När jag får bättre möjlighet skall jag lägga ut förhören med Christinas ”vänner” på bloggen. Det är en intressant läsning. Helt väsenskild från de samtal jag själv tidigare haft med dem…inte på samma planet! Tror Christina också har en hel del att tillägga! Vill dock påpeka att flertalet av förhören hålls efter att åklagaren och svärfadern fått ut sina versioner i media. Mycket av ”vännernas information till polisen har därför påverkats av vad dom fått ta del av genom media.

Med facit i hand hade kanske Christina rätt då hon bad på sina bara knän att jag inte skulle gå och polisanmäla maken? ”Han kan manipulera vem som helst, han kommer att leta rätt på mig och döda mig…vart jag än befinner mig” sa hon varje gång jag försökte övertala henne att gå till polisen.

Kanske hade kvinnojouren rätt? Sista gången Christina pratade med dom var i augusti 2011 (strax innan hon tog mod till sig och anmälde maken). Dom upplyste Christina ännu en gång om att det är tufft att anmäla—ytterligare förnedring och starkt ifrågasättande. Några garantier för att det ska bli bättre med mannen finns inte…snarare tvärtom ”Anmäl bara om du är vrålstark”.

Kanske hade dom psykologerna jag pratat med på Kriscentrum för män rätt ”det gäller att vara försiktig med män som hennes make…utgången av en polisanmälan är verkligen inte given”.

Kanske ger det som stod på text-TV4, 2012-12-04 en vink om att kvinnors utsatthet för våld och övergrepp behöver tas på allvar?

100.000 samtal om våld mot kvinnor.

På tisdag är det fem år sedan Kvinnofridslinjen öppnade, den nationelle stödtelefonen för kvinnor utsatta för våld och hot. Under de åren har personalen tagit emot över 100.000 samtal. I snitt har de sjuksköterskor, barnmorskor, och socionomer som svarar på 60-70 samtal per dag. Samtalen är gratis, syns inte på telefonräkningen och uppringaren får vara anonym.

Vad hade hänt om Christina hade anmält maken

Vart skulle hennes familj ( make, svärfar, svärmor t.ex.), vänner, omgivning, samhälle och rättssystem varit, och hur skulle de reagerat på Christinas anmälan? Hur hade åklagare Per Håkan Larsson agerat…vems ärende hade han gått? Kompisens…och lagt ner anmälan ”brott kan inte styrkas” eller Christinas och gett ärendet vidare till den grupp inom polisen i Göteborg som har kompetens och erfarenhet av våld och övergrepp mot kvinnor och barn? Hade han då också gett vidare miljömålet mot maken och svärfadern till en miljöåklagare som har den rätta kompetensen…eller som nu skyddat Christinas make ”brott kan inte styrkas”? Hade åklagare Lithner lyckats sy ihop en lika bra ”story” att fälla Christina på? Hade han fått ihop alla 18 vittnena mot Christina (det är fler än hela Södertäljemålet, en av Sveriges mest omfattande rättegångar)?

Som kuriosa kan jag berättat att när jag satt på Kumla riksmottagningen hade jag en ”spegelbild” av Christinas make i rummet bredvid mig. En 42-årig man som knivhuggit sin hustru till döds framför parets fyråriga son och blivit dömd till 14 års fängelse. En tisdagseftermiddag i juli 2011hade maken själv ringt till polisen och berättade att han troligen hade mördat sin 36-åriga fru. När polisen anlände till lägenheten var han alldeles nerblodad. Han bodde i Södertälje, körde taxi och var enligt hustrun extremt svartsjuk. Den mördade kvinnan hade tidigare lämnat sin make på grund av våld och hot. Kvinnan hade bott på en kvinnojour med hjälp av socialtjänsten. Hustrun skrev i sin senaste skilsmässoansökan att hon ämnade ansöka om sekretessmarkering. Maken var tidigare anmäld för misshandel av hustrun så hon hade fått interimistisk vårdnad av barnen. Maken lovade ta emot hjälp för sina aggressionsproblem, men ändrade sig så fort kvinnan på nytt ville ansöka om äktenskapsskillnad. Kvinnan trodde hon var i säkerhet då mannen hade besöksförbud och inte visste vart hon bodde. Trots det lyckas maken spåra upp henne och döda henne!

Avslutningsvis för denna gången…hörde en bra grej om skillnaden mellan tro och tillit.

”Tro är att se en cirkusartist skjutsa en man i en skottkärra på slak lina över Niagarafallet, och vara helt övertygad om att det kommer att gå bra. Tillit är att själv sätta sig i skottkärran.”

 

Brevet från den ”utsatte”

Blev jätte glad när jag fick brev från den ”utsatte” som jag tidigare skrivit om!

Har fått hans godkännande att publicera hela brevet med namn och all information. Känns gott för mig att få lite bekräftelse på det jag tidigare skrivit. Låter brevet tala för sig själv!

TACK KENNETH!

 

Hej Martin                                                                              22/11-12

Jag heter Kenneth Ljungberg, jag är ”60 åringen” som vart anhållen och häktad i första vändan i den här spränghistorien. Jag har läst din blogg, och har en del som jag skulle vilja tillägga i den här historien.

För mig startade allt när jag ringde Thomas för att göra upp en gammal skuld han hade till mig, vi hade utfört en rivning i Alingsås åt en person som heter Vilborg Olofsson. Jag har varit i kontakt med Vilborg och fått bekräftat att Vilborg anlitat Thomas för att riva den byggnad som jag var med och rev ner, enligt Thomas hade vi 60.000:- + moms för att utföra rivningen och Thomas har fakturerat Villborg Olofsson för detta jobb. Vi gjorde även en annan affär som Thomas också fakturerade och är skyldig mig 17.000:- för. Mitt samtal till Thomas var för att reglera hans skuld till mig eftersom vi inte skulle ha fler affärer tillsammans, det bemötandet jag fick var att han skrek och slängde på luren. Thomas gjorde efter det en anmälan på mig om olaga hot, jag mot anmälde för falsk tillvitelse på grund av att det Thomas anmält mig för var rena lögner.

Upprinnelsen kom i november 2010 då jag till Per Kaarle på hälso och miljöförvaltningen i Kungälv anmälde Thomas för ett grovt miljöbrott, där han grävt ner miljöfarligt avfall på kommunens tipp. Efter flera påtryckningar av mig till Per Kaarle blev jag uppkallad till ett möte. Där vart jag hånad av Gunnar Wegen som då vart avfallschef på tippen i Kungälv, för att jag gjort en anmälan på Thomas och berättade vilka material som grävts ner. Jag har all fakta om detta miljöbrott eftersom jag arbetade som platschef på det företag som Thomas fick uppdraget av att rensa bort deras miljöfarliga avfall. Detta gjorde inte Kungälvs kommun något med utan la ner det direkt. Efteråt fick jag veta att Gunnar Wegen var Thomas pappa Robert Bladhs uppdragsgivare som då var miljökonsult åt Kungälvs kommun, och Kungälvs tippen var ett av Robert Bladhs största projekt i Kungälv. Det förklarar ju varför inga åtgärder gjordes mot Thomas Bladh, och varför Gunnar Wegen hånade mig. Thomas vart upplyst innan mötet och det är ju lätt att förstå av vem! Det här miljöbrottet är riktigt smutsigt där de högst uppsatta inom miljö i Kungälv är inblandade . Efter det att jag anmält vart Thomas helt galen, då skrek han inte åt mig i telefonen utan vrålade. Och två nya anmälningar om olaga hot mot mig kom in på en och samma dag.

Jag vart då uppringd av Kungälvs polisen som ville göra ett kompletterande förhör, vid det tillfället vart jag på väg till England, jag bad Tomas Hallarås på Kungälvs polisen skicka en kallelse på en tid som skulle passa när jag kom hem. Istället för en kallelse, kallade han in tre poliser som kom och hämtade mig tidigt en morgon på det kompletterande förhöret. Eftersom han hade mitt telefonnummer sedan innan så hade det varit bekvämare för mig om han hade ringt eller skickat en kallelse som jag bad om!

23 maj 2011 blev jag brutalt hämtad av insats styrkan i mitt parkeringsgarage när jag kom hem, och jag kördes anhållen till arresten på aminogatan där jag vart totalt förnedrad av polisen. Jag vart inlåst i tre veckor med den tyngsta beredskapen runt mig. Tre veckors rent helvete inlåst och en total kollapps med stora sviter efteråt. Allt detta har jag fått gå igenom för att Thomas pekade ut mig som Kärna sprängaren.

Nästa chock för mig var när jag var på din rättegång och hörde om hur Thomas anlitat och betalt ett kriminelltgäng som skulle skada mig. Jag satt jämte Lotta Börjesson (polisen) och till henne ställer jag frågan gäller detta mig? Ja men det är ingenting du behöver bry dig om svarade Lotta mig. I pausen tar Lotta Börjesson upp diskussionen ytterligare och säger ännu en gång att jag inte ska bry mig om detta. Efter ett par dagar talade jag med Lotta Börjesson i telefon om hotet och efter det samtalet blev jag misstänksam då jag hörde att hon inte pratade sanning. Eftersom jag också visste att Thomas hade bra kontakter med ett kriminellt gäng, det berättade han för mig redan vid Niklas död för tio år sedan att han kunde få hjälp av ett kriminellt gäng om han behövde. Efter detta vart jag jävligt skraj och hela mitt liv förändrades så negativt att jag inte längre klarar mig utan medicinering dygnet runt. Jag gjorde då en anmälan på Thomas som las ner omedelbart av åklagaren Per Håkan Larsson. Jag ringde till Per Håkan Larsson som skulle få förklara sina nedläggningar av mina anmälningar på Thomas, jag hade anmält honom för falsk angivelse också då han pekade ut mig som Kärna sprängaren. Per Håkan Larsson förklarade sina nedläggningar med att Thomas inte menade vid det tillfället att skada mig. För mig ser det ut som nedläggningsbeskeden är tagna för att skydda Thomas Bladh. För skada mig var precis det han gjorde när han angav mig och när han betalade för att skada mig.

Jag ringde Thomas för att göra upp en gammal skuld och anmälde honom för ett miljöbrott som jag vet att han är skyldig till och för det polisanmäler han mig för olaga hot flera gånger, betalar ett kriminellt gäng för att skada mig och sen anger han mig som sprängaren. Den är fin!

Jag fann mig inte med dessa nedläggningar utan började gräva i det, Per Håkan Larsson, Lotta Börjesson och en annan polis som heter Helen Vernholt har vetat om att Thomas anlitat folk för att skada mig i över ett år! Dom har haft alla bevis i sin hand som de undanhållit för utredning, Thomas erkände till och med i tingsrätten att han gjort detta och då satt Per Håkan Larsson bredvid honom.. I ett brev från Helen Vernholt erkänner hon att hon har slarvat bort ett underlag med alla uppgifter om detta, i Helens brev står det också att uppgifterna inte är av intresse på mordförsöket på Thomas Bladh, nähä men mordförsöket på mig då? Det är tydligen ok att jag har ett hot över mig beställt av Thomas Bladh.  Det riktigt otäcka i detta är att redan i april 2011 fick polisen anonyma mail om att jag var i fara som de svarat på att de tagit emot, svaret från polisen kom först efter två påminnelser . Sen har de slarvats bort av Eva Göthberg på Kungälvs polisen. Polisen har vetat om sedan i april 2011 att ett hot ligger på mig men ingen från polisen har sagt något till mig! Stämpling till brott är tydligen helt ok om man heter Thomas Bladh!

Och så det här med lögner! I ett senare skede har jag konstaterat att lögnerna från Thomas fanns med redan i början av 2000 talet där Thomas ofta pratade om att skicka över mig till usa där jag skulle sköta en försäljning av komprimatorer med Thomas bror. Detta gick så långt så jag ställde frågan när jag skulle säga upp mig, då backar Thomas med en hel snurrig förklaring och arbetet i usa var bara en ren fantasi skapad av Thomas! På liknande sätt gjorde han då han flertalet gånger sa till mig att jag skulle få hyra ett hus av honom, ett hus som också bara fanns i hans fantasi. För Thomas är fantasin verkligheten! Jag har tillhanda hållit alla polisförhören som är gjorda med Thomas där jag lätt kan konstatera att han fortfarande lever i en fantasi värld där han i polisförhören ljugit och hittat på så mycket om mig! Sanningshalten i Thomas förhör gör att jag undrar om han någon gång pratar sanning!

Jag var även på rättegången där Christina vart utpekad och läst hela den förundersökningen och domarna. Där jag även i de papprens hittar lögner och förtalanden. Verklighetsbilden är något helt annat än det som framkommit i domarna! Efter jag läst domarna har jag tagit in så mycket information jag kunnat få, där jag även ser samma mönster som i förhören och anmälningarna mot mig.

Vittnena i rättegången borde städa rent framför sina egna dörrar innan de skräpar ner för andra! Jag känner till en hel del oegentligheter som en del av vittnena har och håller på med!

Jag har vid flera tillfällen pratat med Sven Berntsson som är med i stiftelsens styrelse, ringde upp honom för inte så länge sedan för att få lite information. Då han bland annat talar om för mig att Christina sålt en hjullastare två gånger till stiftelsen, men ingen i styrelsen reagerar och stiftelsen har ju en revisor, så kan detta vara sant? Jag bad Sven ta fram bevis för det men då fick han bråttom att avsluta samtalet. Sven har i både polisförhöret och till mig i telefonen sagt att Thomas sålt denna hjullastare till ett företag i Göteborg för 125.000:- som transporterats utomlands, men något underlag finns inte! Sven Berntsson verkar i nuläget vara besatt av att smutskasta Christina och framhäva Thomas som den gode och ärlige personen.

Jag kan också läsa mig till i förhören att Sven Berntsson är ordförande i stiftelsen och har det yttersta ansvaret för att räkenskapen i stiftelsen ska vara i sin ordning, vilket han uppenbarligen inte har skött. Han har som ordförande brustit i andra åtagande också som tex att kalla till styrelsemöten och upprätta styrelseprotokoll för verksamheten. Som ordförande i många år för stiftelsen har han inte kallat till något styrelsemöte med undantag för en kallelse 2010 där Christina inte kunde närvara, då tog Sven Berntsson beslutet att ställa in mötet och skyller sedan på Christina att inte mötet blev av, men han och de andra kunde mycket väl haft mötet i alla fall. Hur är det möjligt att sitta som ordförande och avsäga sig allt ansvar som han har och att lägga över allt ansvar på Christina som bara är en av fyra suppleanter i styrelsen?

Det ansvar som Sven Berntsson har som ordförande har han tydligen lämnat över till Robert Bladh som har tagit egna beslut i det mesta i stiftelsen och även gjort beställningar, inköp mm man kan även se i en mellan period att kommunalråd Anders Holmensköld satt som ordförande och även han skötte stiftelsen på samma bristande sätt som Sven Berntsson. Till min förskräckelse kan jag även konstatera att den bokförare som stiftelsen anlitat, Pia Svanberg har gått i samma spår som Sven Berntsson, Anders Holmensköld och Robert Bladh. Robert Bladh är inte ens invald i styrelsen men det är han som styr stiftelsen och attesterar sina egna beställda fakturor och dessutom framgår det i polisförhör med Daniel Brycke som var entreprenör på en av sträckorna att Robert Bladh bad honom att salta på fakturorna för att kunna lyfta en mycket större summa från kommunen, och detta vet ju Robert Bladh allt om hur det systemet fungerar då han jobbat i och med kommunen i alla år! Till min förvåning framkommer det att Robert Bladh har lagt ner minst 2000 arbetstimmar i cykelbane projektet, men om jag inte fått allt om bakfoten så ska Robert Bladh ha varit sjukskriven under den perioden, det framgår också att han jobbade i Thomas företag och sitt eget Bladhs miljöteknik under dessa år.

Kan någon förklara för mig hur det är möjligt att komma fram till att Christina Bladh ska vara den skyldige i detta?

Och då återstår det verkliga priset för det Daniel Brycke gjorde på en av cykelbane sträckorna, att salta en faktura som Daniel Brycke gjorde på Robert Bladhs uppmaning innebär endast en sak att lura kommunen på mera pengar, en sådan handling måste vara kriminell och därmed prövas rättsligt!

All post som gäller stiftelsen har gått till kommunalråd Anders Holmensköld som jag personligen tycker borde varit mer uppmärksam på samtliga fakturor som gått in och ut i stiftelsen, det framgick också att Anders Holmensköld hade full tillgång till stiftelsens konto. Även kommunalrådet Anders Holmensköld försökte att gå den enkla vägen och la över sitt ansvar på Christina. Med den totala insyn som Anders Holmensköld har haft i all verksamhet i stiftelsen och godkänt bokslut och papper från både revisor och länsstyrelsen så känns det väldigt magstarkt för mig att han går och polisanmäler Christina Bladh.

Som sittande kommunalråd i Kungälvs kommun kan man undra om han sköter övrig verksamhet i Kungälvs kommun på samma vis och flyttar över sitt eget ansvar på andra när det börjar hetta till. Anders Holmenskölds relation med Thomas och Robert Bladh är närstående och han valde att mörka upplysningen han fick angående miljöbrottet redan då jag anmälde det till Per Kaarle på hälso och miljöförvaltningen 2010, han skulle som kommunalråd gjort en polisanmälan på detta miljöbrott i sin kommun. I den höga position Anders Holmensköld har i Kungälvs kommun skulle det vara intressant att veta vad kommuninvånarna anser om hans arbetsmoral efter det agerande i både som ordförande i stiftelsen och mörkande av ett stort miljöbrott på Kungälvstippen!

Det sista från mig är inte sagt jag håller fortfarande på och gräver och kommer med en uppföljning senare. Med dessa rader säger jag på återseende

/Kenneth

Brevet

Det kom i ett A4 kuvert till mig, där det stod skrivet med stora bokstäver ”FÅNGEN MARTIN NILSSON + MITT PERSONNUMER”. Tänkte genast att det måste vara någon som tror den kan förnedra mig mer än vad jag själv lyckats göra.. vilket knappt är möjligt!

Efter att ha öppnat brevet slås jag av en överskrift i 16 punkters versala bokstäver

”SVAR TILL BLOGGEN ”KÄRNABOMBEN” SKRIVEN AV BOMBMANNEN SJÄLV, FRÅN SIN CELL. DEN 31 OKT. 2012 ”

Christina före detta svärfar.. tillika hennes ex makes far hade skickat brev till mig.

Det är ett modigt brev.. förstår att han är arg och ledsen för att hans son har skadats. Förstår också att han till varje pris vill försvara sonens och sin egen heder och ära, speciellt med tanke på hur mycket som står på spel. I det spelet ingår också att smutskasta och förringa Christina, hennes verklighet och barnens berättelser. Kan knappast klandra honom.. hade kanske gjort detsamma i hans situation?

Citerar i slutet av brevet:

”Vi har alla blivit lurade av henne men tack vare hela utredningen i din rättegång (ca 1500 sidor) och utredningen i C:B.s fall (ca 1000 sidor) så har vi undan för undan förstått att vi blivit förda bakom ljuset och dessutom har vi förstått hur det gått till.”

”Du behöver alltså inte känna dig ensam men det är du som skall sitta i fängelse i många år och det är du som skyddar hennes medverkan i brottet genom dina vittnesmål.”

”Allt du skriver i din blogg är bara påhittat och jag tror jag vet var allt kommer ifrån och det tror jag att alla andra vet också så det hjälper inte hur mycket du upprepar påståenden och lögner för det blir inte bättre.”

”Du försöker också skaka av dig skulden för att skada en annan människa genom att påstå att nu är allt lagat helt samt återgått till arbete. Även detta är ljug då Thomas nu i november skall in för ytterligare en operation till alla de andra otaliga operationer han genomgått. Det har bara gått 1,5 år sedan bomben och det kommer att vara livslånga skador samt invaliditet som kommer att gälla. När det gäller det psykiska så tror jag inte att varken du eller de andra ska möta Thomas. Denna skuld kommer du alltid att få bära med dig i ditt liv.”

”Allt du lägger mig till last är något som du inte har en blekaste aning om och jag rekommenderar dig att sluta med skitsnacket för jag har över 2500 sidor att hämta ur utöver allt det jag vet om mor och barn”.

Självklart är jag djupt berövad över att ha skadat Christinas man. Beklagar att jag förminskat hans skador och lidande.. URSÄKTA!! Antar att syftet med invaliditetsintyget som medskickades var att jag skulle lägga upp det på bloggen. Varsågod.. Vill verkligen inte skönmåla eller dölja det jag gjort,

Ja… jag får leva med det jag gjort resten av mitt liv… och det är smärtsamt! Alla är emot och fördömer bomben i sig! Det är jag med! Där finns inget att diskutera, och jag ångrar bittert vad jag gjort!!! Idag är jag lika förvånad som du som läser detta. Hur kunde jag bara vara så bortom all vett och sans… så korkad, idiotisk och ansvarslös denna söndag den 22 maj? I ärlighetens namn så har jag inget bra svar för tillfällt.

Det finns inget försvar för mitt handlande… möjligen en beskrivning av ett paradoxalt tunnelseende i akt och mening att lösa ett till synes olösligt problem. Kommer att skriva mer om det efterhand som jag landar i känslornas fulla vidd av vad jag ställt till med! Ingen skall i alla fall tro att jag är stolt över det jag gjort!

Samtidigt undrar jag hur stolt Christinas ex man, svärfar och de 18 övriga vittnena som försökt rädda sina egna skinn genom att skylla allt på Christina i hennes rättegång? Som öppet sitter och ljuger både i tingsrätt och hovrätt… vilka är ni? Kommer tillbaka till er i senare inlägg.

I framtiden hoppas jag att det tillsätts en ”sanningskommission” vad gäller hanteringen av Christinas mål. Hur kunde Christina bli dömd till 2,6 års fängelse? Det är en rättsskandal, orättvis, orättfärdig och oproportionerlig. Hur kunde alla deltagare bara borsta av sig händelsen och sen gå hem och sova gott.. speciellt åklagare Lithner, polis Bo Andersson, anmälarna kommunalrådet Anders Holmensköld och Sven Berntsson?

Jag vet att jag sticker ut hakan och kommer att få mycket skit för det jag nu skriver… men jag står för vartenda ord… och jag vet att framtiden kommer att ge mig rätt… även om det kommer att ta sin tid!

Nåja.. tillbaka till Christinas före detta svärfar. Jag lägger inte ut hela hans brev till mig med hänsyn till att han där också kommer med uppgifter som kan ha betydelse i framtida utredningar. Han har rätt i att jag kanske inte har den blekaste aning om det jag lägger honom last till. Eftersom han är så pigg på att prata med sina kontakter på GT ”Göteborgs tidningen” och GP ”Göteborgs posten” samt springa runt i gårdarna och berätta om allt Christina gjort och hur mycket hon lurat och duperat folk i bygden, kanske det vore på sin plats med lite ”realitycheck” för farfar själv:

  1. 2011-03-09 Olaga hot
  2. 2011-08-26 Stöld
  3. 2011-08-26 Ofredande
  4. 2012-05-29 Förtal
  5. 2012-05-29 Mened
  6. 2012-05-29 Stöld
  7. 2012-05-29 Plundring av aktiebolag
  8. 2012-08-22 Bidragsfusk
  9. 2012-09-07 Miljöbrott
  10. 2012-11-04 Falsk tillvitelse

De tre första anmälningarna är nedlagda av Eva Göthberg på Kungälvs Polisen, men inskickade till åklagare för överprövning. De övriga anmälningarna som gjorts av flera personer är fortfarande under utredning. Farfar hade hjälp barnbarnet att sälja en kioskvagn på Blocket. Den hade hon fått ett par år tidigare av hennes far. När den skulle säljas var den borta! Till och med en 15-årig tjej vet att detta är stöld. Det är mer än vad farfar och polisen tycks ha förstått.

 

Genusperspektiv

Ska försöka att skriva ett inlägg i veckan på bloggen. Lite beror på postgången och lite beror på skrivkramp (jobbigare än jag trodde att skriva om det jag varit med om och gjort). Var nästan klar med nästa inlägg då andan föll på att skriva om något annat som jag precis kom på.

Av de reaktioner jag mött på grund av bloggen kan jag urskilja ett klart genusperspektiv. Alla kvinnor har hittills börjat kommentera bloggen utifrån hur barnen och Christina haft det ”jag gråter med barnen”, ”herregud så ni haft det”, ”kan vi göra något?”. Alla män har hittills börjat med att reta upp sig på att jag skrivit ”bombattrapp”. Den vanligaste kommentaren ”det är väl ingen jävla bombattrapp.. det är ju för fan en fullt fungerande bomb du tillverkat”. Bägge har ju rätt, men det speglar olika perspektiv av samma händelse.

Det slår mig då plötsligt.. så har det också varit under hela bombutredningen och genom alla rättegångar. Christina som kvinna har blivit mätt med en helt annan måttstock än till exempel hennes make och mig. När hon i sina skriftliga svar berättar om sitt liv, vad maken och svärfadern har sysslat med och sin relation till mig, så hemligstämplas de med hänvisning till att ”det görs för att skydda henne från henne själv” (Christinas förhörsledare Helen Vernholt) När jag frågade min förhörsledare (Lotta Börjesson) varför? ”det är bara ett staplande av elände, ett ältande och kan inte tillföra utredningen något”. Christina skriver där om hur hon blev misshandlad och våldtagen av sin make första gången när hon var nitton år, att hon försökt skydda barnen från att se och höra övergrepp, misshandel och brutalitet. Hon skriver ”jag är ledsen och ångrar mig djupt att jag berättade så mycket för Martin (mig), mer än han orkat och kunnat bära”. Detta gör henne mindre trovärdig och har inget att tillföra i utredningen?

Frågorna jag fick under mina förhör skiljde sig också en hel del från dem som Christina fick..även om jag tar hänsyn till att vi förhörts av olika skäl. Christina fick ju flera frågor typ ”förstod du inte att Martin skulle kunna reagera starkt på allt du berättade för honom.. hur känner du inför det?”.

Citat ur FUB bilaga 2:1400K81731-11 (Helen Vernholt förhör)
HV: ”Du har ju uttryckt att du varken gillar Monika eller Thomas och att Thomas både fysiskt och psykiskt misshandlar dig. Tror du att det finns ett samband?”
CB: ”Jag har inte bara pratat illa om hans mamma. Det har varit både och”.
HV: ”Vems information tror du Martin agerar utifrån nu då?”
HV: ”Vems information tror du att agerar Martin utifrån då? Är det du som berättar?”
HV: ”Hur tror du Martin upplever när du uttrycker att du är under en sådan press, fara för ditt liv, du ska orka leva?”
HV: ”Hur tror du att det påverkar Martin att hör allt det här?”.

Christina blev ifrågasatt och skuldbelagd för att hon för första gången i sitt liv vågat berätta fullt ut för någon utomstående om hur hon och barnen hade det. Ni kvinnor som anmält en man för övergrepp och misshandel känner ju igen alla förnedrande frågor, den lättare varianten: ”slog han dig med öppen eller knuten hand?” (öppen hand = ingen misshandel, knuten hand = misshandel). Så jag ska inte älta ”dubbla övergrepp”..de flesta kvinnor vet vad jag pratar om.

Eftersom maken upplevt allt som en lycklig familj, han älskade sin hustru och barn över allt.. han förstår ingenting! Visserligen hade han tagit någon öl då och då för han sörjde sin sons död för nio år sedan, men verkligen inte mer än så. Detta gör ju det helt meningslöst att referera till hans förhör.

Frågorna som förhörsledaren ställde till mig var mer av arten ”det är ju lätt att falla för en så vacker kvinna och bli påverkad till att göra en sådan här allvalig sak”, ”det är bara du som gått på det.. hur kan du vara så naiv?” ”det är många som stöder maken och tar avstånd från din och Christinas berättelse.. vad har du att säga om det?”. jag gjordes till ett förvirrat, korkat och lättpåverkat offer, vars handlande ändå sågs som förståeligt.. rätt fördömande! Naturligtvis fick jag även en massa tekniska frågor om bomben och hur jag tillverkat den.

Nu kastar jag lite bland ämnena. För någon månad sedan hittade jag en bok här på biblioteket som heter ”psykopatens grepp” (se litteraturlistan). Trodde jag skulle gå i bitar bara av att läsa alla rubriker i början. Kunde vara en manual till Christinas liv. Hade ju pratat en hel del med Christinas make också. Fick i början intrycket av att han var en driftig, trevlig hårt arbetande man. Hade jag, innan våra samtal läst boken ”psykopatens grepp” hade jag förstått mer exakt vem jag hade framför mig. Hade jag även läst kapitlen om förslag på hur man tar sig ifrån en psykopat hade jag med största sannolikhet även kunnat stötta Christina och barnen på ett mer kreativt sätt än vad som nu skedde (har försökt med mer än bomben.. blir nog en lång blogg..)

En uppmaning till alla mammor och pappor:

LÅT ERA DÖTTRAR LÄSA DENNA BOK!

Boken skulle ingå i gymnasiets psykologiämne. Många tragedier och mycket lidande hade kunnat undvikas om tjejer på ett tidigt stadium kunnat identifiera och vara vaksamma på signaler om sådant som kan bli både smärtsamt och dyrt i framtiden.

Hade Christina fått läsa boken på gymnasiet så hade livet sett annorlunda ut både för henne, hennes make och mig idag!

Barnens talan

Kom på att jag tidigare skrivit, angående syftet med min blogg ”men också två barns talan, vars röst ingen hittills lyssnat på”. Det är inte riktigt sant. Tingsrätten lyssnade faktiskt på barnen då det gällde vårdnaden om dottern. Deras brev till tingsrätten resulterade faktiskt i att Christina fick ensam vårdnad. Mål nummer T 10780-11

Så här skrev dottern:

Hej du som nu läser detta brev, Jag blir tvungen att skriva detta brev eftersom den man ni kallar min ”pappa” sätter sig emot min frihet mot honom. Först skriver han på att min mor ska ha ensam vårdnad om mig sedan tar han tillbaka det. När jag fick höra att Thomas skrivit på att min mamma skulle ha vårdnaden om mig blev jag överlycklig och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Jag skulle äntligen vara fri som alla andra i min ålder. Men tydligen tycker Thomas det är roligare att skada än att hjälpa dock visste jag redan det men att vara så för jävlig att ta tillbaka vårdnaden är till och med lågt för att vara Thomas Bladh. Jag fyller 16 år, jag är inte 3 eller 9 år utan jag är snart 16 år. Jag tycker att jag själv ska bestämma vem som ska ha hand om mig! Jag anser att Thomas inte är kapabel att ha vårdnaden om ett barn då han inte ens kan ta hand om sig själv. Det han vill är att ha insyn i mitt liv men om han skulle vilja ha insyn i mitt liv kanske han från början skulle tagit ansvar och gett mig kärlek och omtanke istället för att ge mig magkatarr.
Att ha full insyn i en annan människas liv som man inte känner kallas stalking och det är olagligt i Sverige. Så det ända han vill är att försvåra mitt liv som redan är svårt nog som det är! Jag vägrar att han ska ha vårdnaden om mig!! Plus, så kommer allt med sjukvård, tandvård, skolan och banken försvåras då han måste skriva på saker och han vill ju ha hemlig adress och hur fan, ursäkta mig men hur ska han då kunna skriva på. Kan också bli jobbigt då jag inte vill ha någon som helst kontakt med denne man.

Jag ska förklara lite hur jag haft det. Jag har lärt mig mycket av Thomas, kanske inte sånt man ska få lära sig av sin pappa men han har lärt mig hur fulla människor ser ut, hur fyllespyor ser ut att det är ok att slå sin fru samt barn. Att det är ok att trycka ner sina barn så mycket att de själva undrar om dom är värda något, Tack Thomas det var en bra uppfostran. Tur att jag växte upp med en mamma som jag haft/har! Hon har skyddat mig från så mycket att det är sjukt!
har fått höra utav Thomas i 15 år hur värdelös jag är och att de skulle vart jag som dog istället för min bror Nicklas. Thomas har förstört mitt liv i 15 år och han har även försökt förstöra det mer genom att anmäla till soc att min moster som jag bor hos inte är lämplig att ta hand om mig! Han vill att jag ska bo hos främmande människor som inte är inblandade! När jag behöver min familj som mest försöker han få bort dem ifrån mig. Han försöker att förstöra mitt liv i några år till. Låt honom inte göra det! Jag går runt med magkatarr som jag gjort i 3 månader tack vare Thomas. Det försvinner inte förrän han är borta ur bilden helt. Jag kan inte gå vidare i mitt liv och må bra förrän han är borta! Så enkelt så snälla hjälp mig att få leva mitt egna liv utan en man som fått mig må så dåligt!
Snälla hjälp mig vara fri!

 

Så här skrev sonen:

Vänliga domare och nämndemän
Mitt namn är Joakim Bladh och är 24 år, är den äldsta av oss syskon. Jag skriver detta brev till er för att ge er en bredare bild av våran familjerelation och hoppas kunna ge er en större möjlighet att fatta ett rättvist beslut i detta ärende.
Familjens sammansättning har varit svår att kalla normal, omständigheter har lett till att man har förlitat sig på och kunnat känna omhändertagande av bara en förälder. Omständigheter såsom alkoholmissbruk, misshandel (både fysiskt och psykiskt) och en stor frånvaro av en stabil fadersgestalt i ens liv.
Våran far har inte någon gång uppvisat ett intresse för oss barn i ett enda avseende utan man har i hans ögon alla vi tre, nu två barn varit ett stort misslyckande och knappt existerat i hans värld. Man har försökt att fånga hans intresse när det handlar om en själv men resultatet är oundvikligen tragiskt i det perspektiv att man som hans barn aldrig gått uppmuntran eller lyckats intressera honom för den man är.
Att bara få negativitet från en förälder i hela sitt liv har format att man inte längre inte vill ha med denna att göra. Det faller sig naturligt att skadar du en annan människa långt in i hjärtat så vill du inte umgås med den personen längre. Våran far har inte enbart skadat en del av våra hjärtan utan han har även ihållande försökt att trycka ner en för den person man är.
Att inte uppmärksamma detta beteende när vi barn konfronterar honom med hans problem är för mig ett sjukligt tecken där hans vanföreställning om hur verkligheten i hans omgivning ser ut inte stämmer överens. Att inte reagera på kritiken och se det som något vi med kärlek försöker att säga honom ger honom större påtryckningar att söka hjälp. Där han kan acceptera verkligheten som den är, där han förstår att han själv har skapat detta efter hans beteende och handlingar mot oss.
För mig är det självklart att omges med människor som ger mig kärlek och omfamnar mig för den jag är och det jag vill göra i livet, inte som trycker ner mig och formar om mig till något han ändå inte kommer att tycka om. För vad man än gör och hur mycket man än gör det så är det aldrig tillräckligt. Så detta ärende handlar om våran fars egna ytterst personliga problem där han är oförmögen att inse vad hans barn säger rakt i ansiktet till honom.
Att inte lägga detta vid största vikt i er bedömning, att se vad som ligger bakom detta onödiga och kostsamma ärende i tingsrätten vore ledsamt för vi barn måste bli tagna med största allvar i detta fall. Då vi aldrig någonsin mer vill ha våran far i våra liv.
Tack för er uppmärksamhet och ödmjukhet jag har fått i mitt brev
Beundrar dessa barns tapperhet! Under hela deras liv har de kämpat med sin far och både sett och upplevt saker som man inte önskar att någon ska behöva uppleva. Ändå orkar dom kämpa på.. trots att deras pappa medverkat till att mamma fått fängelse i två år och sex månader.. trots att pappan tagit alla pengar och bilar. Han har också förhalat bodelningen så mamman tvingas leva på existens minimum (trots det finns tillgångar att dela på) utan att ha ett boende.. annat än dag för dag.
Skall be Christina att skriva lite om vad som hänt. Bland annat hur det kunde bli en sådan farsartad rättegång.. och kanske lite om hur maken och svärfadern plundrat deras bolag och tillgångar. Bättre att hon berättar än att jag gör det i andra hand. Vet att hon är i full gång med alla överklaganden, resningsansökningar mm och att hon skriver på ännu fler böcker om sitt liv (tidigare skrivit boken ”och skorna står kvar” som handlar om sonens bortgång för tio år sedan).

Insikt

Fick nyligen tag i en aftonbladet från fredagen den 24 augusti 2012 och läste Leif GW Perssons artikel ”vad har hänt i ditt huvud?” som i huvudsak handlade om ”juridisk härdsmälta” efter att läst artikeln började jag åter fundera över syftet med min blogg.

Naturligtvis är bloggen en personlig bearbetning.. ett sätt att skriva av mig min frustration.. att få berätta min historia.. att få föra min egen talan.. men också två barns talan, vars röst ingen hittills lyssnat på. Följaktligen blir det då också en reflektion på hur åklagare och polis arbetat för att nå sina mål. Sedan barnsben har jag blivit itutad att polisen och rättsväsendet stod för det sanna och rätta.. en trygghet i att rättvisan alltid kommer att segra! Idag är jag inte lika säker.

Perssons artikel är lika nedslående som mina insikter. Han skriver bland annat ”Med det juridiska jävsbegreppet är det dessutom enklare. Jävig blir du så fort du känner någon sedan tidigare och alldeles oavsett om du tycker bra eller illa om honom eller henne”. I mitt fall var åklagare Per Håkan Larsson uppenbart jävig då han tidigare både gått i parallell klass och jobbat ihop med målsägaren! Jäv borde det ju också ha varit då han själv tagit på sig både mitt ärende med maken som offer (målsägare), och Christinas ärende.. där Christina skulle vara offer (målsägande) gentemot samme make. Det är ju uteslutet att Christina och jag skulle haft samma advokat.. lika uteslutet borde det ju varit med samma åklagare. Vidare borde det ju vara jäv i och med att Per Håkan Larsson undanhållit allt material som styrkte makens misshandel av Christina. Den som dock var nöjd med upplägget var maken som lät meddela från sin sjuksäng att ”jag känner mig helt trygg med en åklagare som jag känner”. Han visste inte hur rätt han hade! Vid det laget visste han inte heller att han skulle få två jäviga nämndemän till hjälp också.

Persson skriver vidare om den så kallade objektivitetsregeln ”att polis och åklagare skall vara lika noga med att ta till sig sådant som talar för det den misstänktes oskuld som för hans skuld. Glöm det.” Det som talade till min fördel.. fakta och vittnesutsagor gömde Per Håkan Larsson undan i den s.k slasken eller hemlighetsstämplade (t.ex. bilaga 1 hemlighetsstämplades). De passade inte in i åklagarens och media drevets dramaturgi. Inte heller Per Håkan Larssons engagemang i att skydda sin tidigare kompis Christinas makes (samt svärfars och svärmors) rykte och ära.

Bästa bloggläsare nu orkar jag inte skriva mer om alla ärenden som åklagare Per Håkan Larsson har lagt ner! Han har lagt ner så mycket att det kan liknas vid en tennismatch där varje ärende är en boll som Larsson förtvivlat måste returnera över nätet till andra sidan. Som god bollkalle har han haft kriminalinspektör Lotta Börjesson som i stort sett hållit i alla förhör (inkl mina förhör) och tillsammans med fem andra poliser/utredare hjälpt att undanhålla informationen som gick emot åklagarens hypotes. Det var även Lotta Börjesson som tog emot min polisanmälan om datorn som försvann vid husrannsakan när jag greps.. dags dato har hon inte kunnat lämna någon kopia på anmälan trots flera påminnelser. Därför kan jag inte på något sätt söka ersättning för förlorad egendom, varken från polis eller försäkringsbolag.

Så ursäkta mig bästa bloggläsare att jag inledningsvis frustrationsartat staplar lite märkligheter på varandra. Är frustrerad över hur många kvinnor jag mött och hört talas om som blivit utsatta för dessa charmiga, övertygande, manipulerande, femminuterskarismatiska män.. sjukligt svartsjuka män med sadistiska personlighetstörningar. Många av dessa män verkar dessutom ha en ohelig allians med polis, rättsväsende och det samhällssystem som skall skydda kvinnor från övergrepp och våld.. denna likgiltighet inför ett konservativt manligt tankemönster och odören av rättsröta ger en obehaglig känsla. Det dör ganska konstant 17 kvinnor om året i nära relationsvåld (Mikael Rying BRÅ).

Det blev inte 18 kvinnor 2011!